Teknik är teknik är teknik

Vad ligger till grund i valet av teknik och vad borde egentligen ligga till grund när man planerar flexibla lärandesituationer? Såhär långt in i kursen råder inte längre någon tvekan om att kunskapssyn och hänsyn till elevers lärstilar är det som bör ligga till grund för snart sett alla val som görs inom pedagogiska verksamheter. Rydberg Fåhreus (2008) pekar på vikten av att studenten avsätter tid åt att reflektera över sitt eget lärande. Hon beskriver vidare en konstruktivistisk lärprocess, en cykel som startar med studentens förförståelse, vidare genom ett problem som studenten själv hittar en möjlig lösning på. Denna lösning testas antingen av studenten själv eller tillsammans med andra och den avslutande reflektionen ligger till grund för slutsatser och ny kunskap, en ny nivå av förförståelse.

Rydberg Fåhreus låter tekniken vara teknik, vektyg i lärandeprocessen medan Säljö (2005) pekar på hur verktygen påverkar uppfattningen av verkligheten. Vi ser verkligheten genom de verktyg vi har tillgängliga. Henry Ford sade en gång någonting i stil med att ”Man kan inte fråga människor vad de vill ha för då svarar de att de vill ha en snabbare häst.” Min enda tillgängliga källa just till detta citat är Filip och Fredriks podcast så tillförlitligheten kan måhända ifrågasättas men det är en intressant illustration av Säljös resonemang.

Bates (2nd edition 2005) argumenterar att nyare teknik såsom webbaserade verktyg inte nödvändigtvis är bättre än äldre men de är annorlunda och man måste se till den lärande kontexten för att kunna uttala sig om ett verktygs funktionalitet. En stor fördel med nätbaserade verktyg är dock att det där finns utrymme för de i undervisning, mest centrala medierna; mänsklig kontakt, text, ljud, rörliga bilder och multimedia. Bates beskriver distansundervisningens utveckling som en rörelse mot ökad grad av ”learner control” (Bates s. 7) helt i linje med en konstruktivistisk kunskapssyn. Med webbaserade verktyg finns även möjligheten till såväl synkron som asynkron kommunikation.

Jag finner det intressant med Bates diskussion om vilka grundförutsättningar som måste till för ett gynnsamt lärandeklimat. Liksom med traditionell undervisning behövs det en stark pedagogisk ledning i bakgrunden när nätbaserad undervisning planeras. Risken är annars att val av teknik görs på godtyckliga grunder. Bates kan se att kommersiella, politiska eller administrativa orsaker ligger till grund för tekniska beslut. Typiska faktorer kan vara en entusiastisk individ på en nyckelposition i beslutskedjan, bekvämligheten i teknologi som ersätter traditionell undervisning som gör att man bara flyttar ut klassrummet på nätet t ex videokonferens. Det mest häpnadsväckande dock är de kommersiella krafternas påverkansmöjlighet t ex genom specialerbjudanden på vissa produkter. Har man en något konspiratorisk ådra kan man såklart tänka sig en kombination av den entusiastiske nyckelpersonen på inköpsavdelningen och en läcker presentation av en viss produkt på en konferens någonstans där det är gott att leva. Hur vore det om den entusiastiske nyckelpersonen på inköpsavdelningen istället hade fått en snabbkurs i Bates ramverk ACTION som på ett systematiskt sätt ställer frågor om hur tekniken ska användas, av vem och i vilka lärsituationer och lät detta ligga till grund för prioriteringar i potten för ”IT-investeringar”. (Bates 2nd edition 2005)

Laurillard (2008) skriver "Education had problems. Technology has solutions looking for problems. The two should fit..." Hon skriver vidare att den stora utmaningen för utbildnigsväsendet är att hantera förändring och att lärare måste ta kommantot i denna utveckling. Annars kan det gå som vi såg i Bates, att den entusiastiske människan på inköpsavdelningen köper in något som han har fått en bra deal på.