Några nyanser av makt

Jag har endast ytligt snuddat vid Dahllöfs (1967) och senare Lundgrens (1972) ramfaktorteori och känner att jag inte riktigt har på fötterna för detta resonemang men vill ändå testa en tanke. Enligt ramfaktorteorin begränsas lärandet av ett antal kringliggande ramfaktorer såsom elevunderlag, innehåll och tid. Dessa ramar begränsar vilka resultat som är möjliga att uppnå och lärarstyrd undervisning bestäms av arbetstakten hos vissa individer i gruppen. (Dahllöf 1967) Denna enkla ramfaktormodell utvecklades senare av Lundgren (1972) till att även ta hänsyn till varför dessa ramar uppstod. I den utvidgade ramfaktorteorin lades ett reproduktionsteoretiskt perspektiv till. Hur dominansförhållanden och hierarkier i samhället kunde skapas och återskapas blev intressant. Jag läser Dahllöfs och Lundgrens ramfaktorer som maktfaktorer eftersom de är villkorande. Min tanke är: Kan det vara så att nätbaserat lärande är den faktor som tillslut stjälper ramfaktorteorin? Eller är det nätbaserade lärandet ytterligare en ramfaktor? Och hur ska man förstå tillgänglighet i detta sammanhang? Är tillgängligheten en maktfaktor?

I Sverige har vi ett skolsystem enligt det Bates (2005) beskriver som ”Open learning”. Alla dörrar är öppna, ingen är utesluten oavsett sociala, ekonomiska eller funktionsmässiga förutsättningar. Nåväl, inget system kan såklart vara helt öppet, vissa förkundkapskrav finns för att kunna tillgodogöra sig utbildning och dessa förkunskapskrav skärps ju högre upp i utbildningssystemet eleven kommer. Förkunskapskraven finns på två nivåer, för det första är de stoffrelaterade och för det andra färdighetsrelaterade och då framförallt relaterade till ”literacy” alltså läskunnighet eller förmåga att använda språket. Jag vill nu testa att lägga till ”digital literacy” som ett förkunskapskrav. Alltså förmågan att använda modern teknik. Finns det en dator i alla hem? Ja, nästan. Enligt Bates (2005) finns det ett linjärt samband mellan inkomst och datorägande. Ju högre inkomst, desto större sannolikhet att man äger en dator.

Hur rimmar detta med tillgänglighet till modern teknik och om vi nu ska se tillgång till teknik som en ramfaktor? Stora investeringar har gjorts från statens sida för att vartenda hushåll i Sverige ska ha tillgång till bredbandsuppkoppling. Hur gick det med den satsningen? Hur ser det ut på landsbygden? 3G-näten byggs hela tiden ut men tittar man på mobiloperatörernas täckningskartor ser man snabbt att det fortfarande finns svarta hål och den snabbaste uppkopplingen når man inte särskilt förvånande i södra Sverige och framför allt i storstadsområdena. Få platser är för all del helt i radioskugga och relativ sett är Sverige ett land med stor bandbredd. Stora satsningar görs även för att öka befolkningens digital literacy. Primära målgrupper i dessa satsningar har varit lärarkåren och eleverna. Flera och fler huvudmän erbjuder eleverna, framförallt på gymnasienivå, en bärbar dator. Detta var något av friskolornas signum för 10-15 år sedan men fler och fler kommuner har nu hakat på tåget. Satsningen på lärarkåren har t ex varit genom IKT-projekt som PIM och skattesubventioner på datorköp t e x genom Hem-pc-reformen 1998. Det senare kan enligt ramfaktorteorin vara ett uttryck för att huvudmannen breddar lärarkårens potentiella repertoar. (Lindblad, Linde & Naeslund, 1999)

Och hur var det nu med ramfaktorteorin och nätbaserat lärande? På ett sätt är hela detta resonemang en tankevurpa eftersom ramfaktorteorin utgår ifrån ett klassrum, en lärare, en grupp och det nätbaserade lärandet är till stora delar en individuell angelägenhet. Nätbaserade verktyg kan möjligen läggas till som ytterligare en ramfaktor men jag tror inte att de kan sätta ramfaktormodellen ur spel. Graden av måluppfyllelse i den nätbaserade undervisningssituationen kan däremot säkerligen härledas till dess specifika ramfaktorer och där vore det intressant att titta på sådant som digital literacy hos både studenter och lärare. Man ska inte blanda äpplen och päron men ibland kan det vara trevligt att lägga dem i samma skål.