Några nyanser av makt

Jag har endast ytligt snuddat vid Dahllöfs (1967) och senare Lundgrens (1972) ramfaktorteori och känner att jag inte riktigt har på fötterna för detta resonemang men vill ändå testa en tanke. Enligt ramfaktorteorin begränsas lärandet av ett antal kringliggande ramfaktorer såsom elevunderlag, innehåll och tid. Dessa ramar begränsar vilka resultat som är möjliga att uppnå och lärarstyrd undervisning bestäms av arbetstakten hos vissa individer i gruppen. (Dahllöf 1967) Denna enkla ramfaktormodell utvecklades senare av Lundgren (1972) till att även ta hänsyn till varför dessa ramar uppstod. I den utvidgade ramfaktorteorin lades ett reproduktionsteoretiskt perspektiv till. Hur dominansförhållanden och hierarkier i samhället kunde skapas och återskapas blev intressant. Jag läser Dahllöfs och Lundgrens ramfaktorer som maktfaktorer eftersom de är villkorande. Min tanke är: Kan det vara så att nätbaserat lärande är den faktor som tillslut stjälper ramfaktorteorin? Eller är det nätbaserade lärandet ytterligare en ramfaktor? Och hur ska man förstå tillgänglighet i detta sammanhang? Är tillgängligheten en maktfaktor?

I Sverige har vi ett skolsystem enligt det Bates (2005) beskriver som ”Open learning”. Alla dörrar är öppna, ingen är utesluten oavsett sociala, ekonomiska eller funktionsmässiga förutsättningar. Nåväl, inget system kan såklart vara helt öppet, vissa förkundkapskrav finns för att kunna tillgodogöra sig utbildning och dessa förkunskapskrav skärps ju högre upp i utbildningssystemet eleven kommer. Förkunskapskraven finns på två nivåer, för det första är de stoffrelaterade och för det andra färdighetsrelaterade och då framförallt relaterade till ”literacy” alltså läskunnighet eller förmåga att använda språket. Jag vill nu testa att lägga till ”digital literacy” som ett förkunskapskrav. Alltså förmågan att använda modern teknik. Finns det en dator i alla hem? Ja, nästan. Enligt Bates (2005) finns det ett linjärt samband mellan inkomst och datorägande. Ju högre inkomst, desto större sannolikhet att man äger en dator.

Hur rimmar detta med tillgänglighet till modern teknik och om vi nu ska se tillgång till teknik som en ramfaktor? Stora investeringar har gjorts från statens sida för att vartenda hushåll i Sverige ska ha tillgång till bredbandsuppkoppling. Hur gick det med den satsningen? Hur ser det ut på landsbygden? 3G-näten byggs hela tiden ut men tittar man på mobiloperatörernas täckningskartor ser man snabbt att det fortfarande finns svarta hål och den snabbaste uppkopplingen når man inte särskilt förvånande i södra Sverige och framför allt i storstadsområdena. Få platser är för all del helt i radioskugga och relativ sett är Sverige ett land med stor bandbredd. Stora satsningar görs även för att öka befolkningens digital literacy. Primära målgrupper i dessa satsningar har varit lärarkåren och eleverna. Flera och fler huvudmän erbjuder eleverna, framförallt på gymnasienivå, en bärbar dator. Detta var något av friskolornas signum för 10-15 år sedan men fler och fler kommuner har nu hakat på tåget. Satsningen på lärarkåren har t ex varit genom IKT-projekt som PIM och skattesubventioner på datorköp t e x genom Hem-pc-reformen 1998. Det senare kan enligt ramfaktorteorin vara ett uttryck för att huvudmannen breddar lärarkårens potentiella repertoar. (Lindblad, Linde & Naeslund, 1999)

Och hur var det nu med ramfaktorteorin och nätbaserat lärande? På ett sätt är hela detta resonemang en tankevurpa eftersom ramfaktorteorin utgår ifrån ett klassrum, en lärare, en grupp och det nätbaserade lärandet är till stora delar en individuell angelägenhet. Nätbaserade verktyg kan möjligen läggas till som ytterligare en ramfaktor men jag tror inte att de kan sätta ramfaktormodellen ur spel. Graden av måluppfyllelse i den nätbaserade undervisningssituationen kan däremot säkerligen härledas till dess specifika ramfaktorer och där vore det intressant att titta på sådant som digital literacy hos både studenter och lärare. Man ska inte blanda äpplen och päron men ibland kan det vara trevligt att lägga dem i samma skål.

Teknik är teknik är teknik

Vad ligger till grund i valet av teknik och vad borde egentligen ligga till grund när man planerar flexibla lärandesituationer? Såhär långt in i kursen råder inte längre någon tvekan om att kunskapssyn och hänsyn till elevers lärstilar är det som bör ligga till grund för snart sett alla val som görs inom pedagogiska verksamheter. Rydberg Fåhreus (2008) pekar på vikten av att studenten avsätter tid åt att reflektera över sitt eget lärande. Hon beskriver vidare en konstruktivistisk lärprocess, en cykel som startar med studentens förförståelse, vidare genom ett problem som studenten själv hittar en möjlig lösning på. Denna lösning testas antingen av studenten själv eller tillsammans med andra och den avslutande reflektionen ligger till grund för slutsatser och ny kunskap, en ny nivå av förförståelse.

Rydberg Fåhreus låter tekniken vara teknik, vektyg i lärandeprocessen medan Säljö (2005) pekar på hur verktygen påverkar uppfattningen av verkligheten. Vi ser verkligheten genom de verktyg vi har tillgängliga. Henry Ford sade en gång någonting i stil med att ”Man kan inte fråga människor vad de vill ha för då svarar de att de vill ha en snabbare häst.” Min enda tillgängliga källa just till detta citat är Filip och Fredriks podcast så tillförlitligheten kan måhända ifrågasättas men det är en intressant illustration av Säljös resonemang.

Bates (2nd edition 2005) argumenterar att nyare teknik såsom webbaserade verktyg inte nödvändigtvis är bättre än äldre men de är annorlunda och man måste se till den lärande kontexten för att kunna uttala sig om ett verktygs funktionalitet. En stor fördel med nätbaserade verktyg är dock att det där finns utrymme för de i undervisning, mest centrala medierna; mänsklig kontakt, text, ljud, rörliga bilder och multimedia. Bates beskriver distansundervisningens utveckling som en rörelse mot ökad grad av ”learner control” (Bates s. 7) helt i linje med en konstruktivistisk kunskapssyn. Med webbaserade verktyg finns även möjligheten till såväl synkron som asynkron kommunikation.

Jag finner det intressant med Bates diskussion om vilka grundförutsättningar som måste till för ett gynnsamt lärandeklimat. Liksom med traditionell undervisning behövs det en stark pedagogisk ledning i bakgrunden när nätbaserad undervisning planeras. Risken är annars att val av teknik görs på godtyckliga grunder. Bates kan se att kommersiella, politiska eller administrativa orsaker ligger till grund för tekniska beslut. Typiska faktorer kan vara en entusiastisk individ på en nyckelposition i beslutskedjan, bekvämligheten i teknologi som ersätter traditionell undervisning som gör att man bara flyttar ut klassrummet på nätet t ex videokonferens. Det mest häpnadsväckande dock är de kommersiella krafternas påverkansmöjlighet t ex genom specialerbjudanden på vissa produkter. Har man en något konspiratorisk ådra kan man såklart tänka sig en kombination av den entusiastiske nyckelpersonen på inköpsavdelningen och en läcker presentation av en viss produkt på en konferens någonstans där det är gott att leva. Hur vore det om den entusiastiske nyckelpersonen på inköpsavdelningen istället hade fått en snabbkurs i Bates ramverk ACTION som på ett systematiskt sätt ställer frågor om hur tekniken ska användas, av vem och i vilka lärsituationer och lät detta ligga till grund för prioriteringar i potten för ”IT-investeringar”. (Bates 2nd edition 2005)

Laurillard (2008) skriver "Education had problems. Technology has solutions looking for problems. The two should fit..." Hon skriver vidare att den stora utmaningen för utbildnigsväsendet är att hantera förändring och att lärare måste ta kommantot i denna utveckling. Annars kan det gå som vi såg i Bates, att den entusiastiske människan på inköpsavdelningen köper in något som han har fått en bra deal på.